Varför känns det som att lyckan aldrig varar? Och hur du slutar förlora dig själv på vägen!

Känner du att lyckan aldrig stannar kvar? Upptäck varför du tappar fotfästet när allt känns bra och hur du hittar hem till dig själv igen.

Du har känt det där ögonblicket!

När livet äntligen börjar falla på plats.
- Du känner glädjen, närheten, hoppet, som om du äntligen hittat hem, du har hittat "den rätta".

Men så, nästan obemärkt, börjar något inom dig dra sig tillbaka.
- En oro viskar: ”Tänk om jag förlorar det här?” Du försöker hålla fast vid lyckan, men ju mer du kämpar, desto längre bort glider den.

Du förstår inte varför, du gör ju allt rätt, tänker du. Och ändå känns det som om du inte riktigt kan vila i det som är bra. Som om lyckan alltid är något tillfälligt, något du måste förtjäna.

När lyckan känns skör

Du har stunder när allt känns rätt. Kärleken, jobbet, livet. Men, så smyger den där oron in. Något skaver. Du tappar fotfästet igen.
Varför känns lyckan aldrig som något som stannar kvar?

Det här handlar inte om att du gör fel.
- Det handlar om hur ditt inre system är programmerat. Ditt sinne är inte skapat för lycka, det är skapat för överlevnad.
Hjärnan letar inte efter det bästa, den letar efter det mest bekanta. Och när något känns nytt, större, vackrare eller lugnare än det du är van vid, så viskar din inre röst: ”Är det här säkert?”

Trygghet för sinnet betyder inte alltid glädje. Det betyder förutsägbarhet.
- Därför kan du, utan att förstå det, sabotera för dig själv när det börjar kännas för bra.
Inte för att du vill, utan för att ditt undermedvetna ännu inte känner sig tryggt i lyckan.

När lugnet känns ovant

För många kvinnor som har kämpat länge. Burit ansvar, anpassat sig och försökt hålla ihop allt, hemma och på jobbet, känns lugn först obekvämt, nästan tomt. Och tomheten skrämmer. Så vi fyller den med prestation, kontroll, oro.

Men det är just där, i stillheten, som läkningen sker.
- Det är där tryggheten börjar byggas, inte genom att jaga mer, utan genom att lära sig vila i det som redan finns. Försök inte att förutspå framtiden, utan stanna upp och lyssna inåt. Lyssna på nuet – där livet faktiskt händer.

Inre trygghet förändrar allt

När du börjar möta dina känslor med medvetenhet i stället för motstånd, börjar du skapa en ny sorts stabilitet, en som inte beror på vad som händer utanför dig eller vilka som är nära dig.

Lycka är inte något konstant. Den pulserar, precis som livet.
- När du accepterar rytmen, förlorar du inte lyckan, du börjar leva i den.

När tryggheten växer inifrån, blir lyckan inte något du jagar, utan något du bär och känner inom dig.
Du känner dig hel även när livet svajar. Du tappar inte dig själv när någon annan förändras. För du står på en grund som är din egen. En grund som du steg för steg, sakta men säkert har byggt upp.

Vägen inåt börjar här

Det är inte livet som stjäl din lycka, det är dina gamla oläkta sår och oidentifierade mönster av otrygghet som viskar att du inte är värd den.

För att skapa inre stabilitet behöver du börja inom dig.

Det handlar om:

Självkännedom - att förstå varför du reagerar som du gör.
Självkärlek - att möta dig själv med empati och värme även när du vacklar.
Självledarskap - att ta ansvar för lärdomarna du får av olika utmaningar och för din inre värld, oavsett vad som händer utanför.

All verklig förändring börjar där.
När du lär dig förstå dig själv på riktigt, då blir lyckan inte något du letar efter.
- Den blir något du lever i.

Jag hoppas att det här väckte något vackert inom dig, en tanke, en känsla, en längtan efter att återta din inre kraft och leva mer sant.

Med glädje och kärlek
Patricia

Kategorier: : kärlek, Personlig utveckling & relationer